Sjukling talar

Vaknade nu kl 5 av att min hals inte går att andas igenom utan att hosta som en galning. Näsan är täppt så det alternativet gick inte heller. Har varit hemma från jobbet torsdag och fredag. Sån jävla värk i kroppen så känns som jag är 110 år gammal. Direkt jag vänder på mig så måste jag stånka för att det hugger i skulderblad och värker i precis varenda led som finns. Jag var till läkaren igår för att min hals är fucked och inte går att svälja med ibland. Hon sa att både hals och öron är lite röda så jag bara skulle vara hemma och vila tills det gick över. Plus att äta alvedon sa hon.

Jojo men om man inte kan sova om nätterna är det ju svårt. I torsdagsnatt tog jag en stilnoct. Jag var vaken en stund efter och kollade på lite tv och spelade candy crush. Vi sover i vardagsrummet igen för jag är övertygad om att det var sovrummet som fick oss sjuka. Draget och den dåliga luften. Men iaf, vi sover i vardagsrummet och R hade redan somnat. Jag började se allting som att saker va tecknade, tecknade med färgglada färgpennor. Inte tusch utan vad heter det, hmm, typ ja skit samma, tecknat var det iaf. Och jag frågade R igår om jag hade sagt nåt konstigt. Han berättade att jag hade strykt honom på kinden och sen försökt he min hand i hans mun. Sjukt wierd. Men jag sov gott iaf.

Igår kollade vi hockeyn och sen på min telefon på youtube hur många som failar då de kör mc och cross. Lite underhållande men samtidigt känns de så ont då de kraschar^^

Jag sa till doktorn igår att jag hade förresten slut på mina mediciner och om hon kunde skriva ut nytt. Hon frågade vad  det var för recept och jag svarade stilnoct. Hon typ halvgapade och sa: "Men du är ju en så ung och fin tjej, hur kommer det sig du behöver ta såna mediciner"? Jag sa att jag går igenom rätt jobbiga saker samtidigt som jag går i terapi och har svårt med sömnen. Hon kollade när jag senast fick utskrivet och det var i December. Jag sa att jag visste att det var starkt beroendeframkallande och att jag inte är en missbrukare. Hon höll med men såg skeptisk ut (vilket jag förstår, jag hade säkert gjort det i hennes sits) Men fortfarande så är det jävligt jobbigt att hela tiden måsta förklara sig (Ja jag vet det var 5 månader sen sist jag förklarade, men nån gång kan man ju hoppas jag ska måsta slippa försvara och förklara mig hela tiden)

Jag sitter och dricker te. Försöker få bort rethostan. Det känns kyligt i hela lägenheten. Det är ingen snö ute men det är fan inte varmt iaf.

Jag fick hem ett papper igår. Ett papper som satt massa stress i min kropp. Kommer jag hinna? Svisch så är en månad förbi och jag inte var förberedd. Hur förbereder man sig?

Jag känner mig otroligt osocial. Och tjurig. Jag vill vara frisk och ha lite ork i min gamla kropp.

Jag har varit på kanten på slutet. Kanten om vad som är vettigt och inte. Jag har ifrågasatt min man konstant om varför han kan jobba 13,5timme och sen komma hem och sätta sig vid datorn och sen gå och sova. Utan att spendera minsta tid med mig. Känts på slutet som att han undvikit mig och bara varit på jobbet eller sökt ursäkter för att "skruva hoj". Då kommer tankarna. Är jag så jävla jobbig? Är han otrogen nu? Är han på jobbet för att kolla på andra? Älskar han mig inte längre? Ständigt söker jag bekräftelse i hopp om att förstå. Men jag gör inte. Jag tvekar. Jag blir förvirrad. Jag känner mig oälskad och bortglömd. Det är ingen trevlig känsla.. Den gör ont.

Som vanligt i mina inlägg så brukar jag som till slut komma fram till varför jag egentligen sitter här. Och nu har det väl kommit fram i min hjärna att detta är nog anledningen. En otrygg dam som är sjuk, sover lite och får nedslag på hennes försök att få den bekräftelsen som hon faktiskt behöver när hon är nere i en svacka. Inte samma bekräftelse som jag sökte förut i tillfälliga sexuella kontakter. Utan från min R, varför är det såhär? Kommer det va såhär länge? Duger jag inte längre? Har jag blivit för gammal för honom nu?

Fy fan. Om jag hade känt att jag hade klarat å sova bort en hel dag hade det varit så skönt å bara ta en stilnoct nu. Men det är det inte. Jag vill vara med min fina och försöka förstå varför allt detta bubblar i mig. Men han ville skruva hoj. Så jag vet inte vad det blir.

En ledsen dam säger fortsätt sov för fan medans du kan. Nu spelar jag lite candy crush.