att hoppet ska va de sista som lämnar människan. de är inte sant. mitt hopp dog ikväll. släcktes fort och hårt. jag trodde verkligen inte mitt liv kunde bli värre. ack så fel jag hade. att jag inte lärt mig av mina misstag att mitt liv aldrig blir bättre, de går bara ner. ner i djupet. jag kommer nu att säga adjö till alla sociala kontakter jag nånsin haft. jag kommer inte orka med att hålla skenet uppe. jag ger nu upp totalt. de finns ingen kraft kvar. att hålla kroppen uppe gör att min energi är totalt på botten även om jag sovit så är jag jämt trött. trött på att leva såhär. spela spelet att allt är bra varje dag. jag ska jobba om 6 timmar. de känns inte okej. förstår inte hur jag ska kunna samla mig. dom lär ju tro jag har varit ute ikväll för att jag kommer va död imorrn. jag trodde verkligen de var bättre nu, att de gick framåt. men de är som samma som de alltid varit. "de kommer aldrig bli nåt" hugger i mig nu. om och om. idag är ingen bra dag.
"Vi drivs utav desperationen, snart för trötta för att slåss
Kampen för blotta livet tvingar oss intill vansinnets kant"
den där jävla kanten har varit för nära många gånger, och alla gånger har man tagit sig därifrån är jag förvånad över. nu dinglar jag med benen. igen. kul.
http://www.youtube.com/watch?v=E1zUrLfGc7c
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar