fått en flaska i huvet..

ja alltså detta liv. när ska man sluta bli förvånad. aldrig i guess. alltså förvånad på ett dåligt sätt.

när man tror relationer är bra. då är de dåliga. mkt dåliga. jag vet att jag kan va kass och åter kass på att höra av mig till folk och att jag nog försöker prioritera min träning innan nåt annat i mitt liv. men bara för jag vill bygga upp mitt självförtroende för mig och min kropp till den nivå då jag inte hatar den. finns människor jag vet alltid finns där. men ibland känns de som jag vill kapa vissa band. band jag icke trodde jag skulle. de finns en gräns för vad en människa få ta. och nu har jag känt att min gräns är nådd.

de här låter möjligen jävligt idiotiskt och ni kanske inte fattar ett skit. ni inte vet vem jag menar men jag lovar de kommer märkas om detta går vidare.

nu ska jag och kolla på en vinterjacka om en stund. känns som att de kanske kan va en bra grej nu då snön börjat komma. dock så tror jag de inte de kommer ligga kvar för har hört de ligger på + idag. men så småningom är de väl bra med tanke på den enda funktionabla jackan jag har är skinnjackan. har en vindjacka med men diverse dragkedjor är trasiga och hål i fickor. inte bra. den duger väl i krig i guess. inte så man har nån att fara ut å köra skoter med eller så. så de behövs väl inte mer. miserabelt är vad de är.

näe, jag kan inte släppa skiten. atarax och shake nu innan jag drar iväg och kollar jackan för ska sen jobba 12-21 så de ska ju bli så himla roligt. not. all skit är fortfarande kvar i lägenheten för jag hann inte de igår eller i förrgår. varför ska de va så jävla svårt å ta tag i? blö hatar min lägenhet och jag vill dra härifrån. ska dock ringa och be radiotjänst dra nånstans och sen kasta ut allt i min lägenhet och bygga gym. tvlicens/år = 2000kr typ. umepower träningskort/år = 1500kr. LÄTT värt. med tanke på jag bara kollar datorn.

hoppas vi inte ses.

heippa